Lucia är en högtid som firas den 13 december, samt namnet på högtidens huvudperson. I Sverige markerar Lucia tillsammans med advent inledningen på julfirandet. Vi bakar lussekatter och plockar fram ljuskronan. Men hur började det hela?
Lucia bringar ljus i mörkret
Ordet lucia kommer från latinets lux, vilket betyder ljus.
Den svenska Lucian är en blandning av både förkristna och kristna figurer och denna tradition har spridit sig till andra nordiska länder.
Lucia är även ett helgon i romersk-katolska kyrkan med ursprung från Sicilien. Dagens nordiska luciafirande har dock inte mycket gemensamt med helgonkulten.
Här är en av tolkningarna hur Luciafirandet har blivit den tradition som vi har i dag.
Sitt moderna genombrott fick luciafirandet 1927 då Stockholms Dagblad anordnade det första luciatåget i form av en kortege genom Stockholm. Snart därefter följde flera av landets tidningar exemplet och anordnade egna luciatåg och omröstningar kring vem som skulle få vara årets lucia.
Lussekatten kan ha många former
Lussekatt, lussebulle, lussekuse, saffranskuse eller julkuse, förr dövelskatt eller dyvelkatt, är ett svenskt bakverk av vete som är starkt förknippad med advent, Lucia och jul. Lussekatten är ofta gulfärgad av saffran, men förekommer också utan. Den garneras typiskt med russin. Som garnering på saffransbröd förekommer även pärlsocker och mandel.
Lussekatterna kan bakas ut till en mängd olika former. De vanligaste formerna har sitt ursprung i de forntida mönster som var vanliga på till exempel smycken och bilder i norra Europa och som kan spåras ända tillbaka till bronsåldern.
En glad bagare bakar här lussekatter på 10 olika sätt:
