Köttätande växter – rovdjur i ditt fönster

Visste du att du kan odla köttätande växter där hemma? De kommer inte att äta upp dig, dina barn eller er mat. Däremot kommer de äta all ohyra. Med en köttätande växt får du en häftig detalj som är fin att se på och som dessutom hjälper dig att bli av med flugor. 

Effektivt sätt att bli av med ohyra

Köttätande växter, eller insektsätande växter, är en snygg inredningsdetalj då de har ett mycket annorlunda och läckert utseende. Dessutom hjälper de dig att bli av med sorgmyggor, bananflugor och vattenflugor. Olika köttätande växter över hela världen har utvecklat olika typer av fällor för insekter. 

Växter som lever i extremt näringsfattiga områden – ofta i sumpområden eller i vatten – har fått förmågan att ”äta” kött eller insekter och på så sätt få i sig näring. De får tillskott av kväve, fosfor och andra mineraler genom att fånga insekter eller små vattendjur, för att sedan lösa upp dem med proteinlösande enzymer, eller med hjälp av bakterier. 

Glupska skönheter odlade i kruka

Det finns cirka 600 arter av köttätande växter. I Sverige växer en del arter, såsom sileshår och tätört. De som vi köper i kruka i butik är odlade, inte plockade i naturen. Sortimentet är stort och de allra flesta är lättodlade i rumsmiljö.

De 5 vanligaste arterna som du kan hitta i blomsterhandeln presenteras här, och på nätet kan du hitta flera mer udda växter.

Sileshår (Drosera)

Sileshårsarterna är kända för sina blad som fungerar som fällor för insekter. Rosettbladen är fulla av vackert purpurröda körtlar, tentakler – de som sitter vid kanten kan vara lika långa som bladskivans diameter. Drosera-tentaklerna har både känsel och rörelseförmåga. 

Insekter fastnar på de klibbiga bladen och en matsmältningsvätska som smälter proteinerna utsöndras. Därefter böjer sig tentakler från alla håll över insekten och insekten upplöses och sugs upp.

Venus flugfälla (Dionaea muscipula)

Venus flugfälla fångar främst mindre insekter och spindeldjur som sätter sig mellan bladflikarna i fällan. Små spröt utlöser sedan stängningsmekanismen när insekten nuddar dem och bladet sluter sig. Efter högst 10 stängningar är bladet uttröttat och dör, och då kommer nya blad. I flugfällan finns en vätska som bryter ner insekten och efter 4–5 dagar är insekten färdigsmält och bladet öppnar sig igen.

Kannranka (Nepenthes)

Dessa köttätande växter bildar ”kannor” som hänger ner från själva växten. På kanten produceras stark nektar som insekterna lockas till . När de väl landat blir de berusade och trillar ned i kannorna och bryts ned av enzymet pepsin. Processen frigör näringsämnen som sedan kan tas upp av växten.

Kungskannrankan (nepenthes rajah) är en bjässe som kan hålla nästan 2 liter vatten i sin ”kopp” där allt från insekter till små däggdjur kan fångas.

Världens största köttätande blomma på höjden är Nepenthes spathulata som kan växa upp till 5 meters höjd. Den klarar av att äta allt från insekter till möss och råttor.

Tätört (Pinguicula vulgaris)

Tätörten har en bladrosett på marken, och en blomma på en stängel som hos den vanliga tätörten kan bli 18 centimeter hög. Den fångar små insekter på de klibbiga bladen och djuren löses upp med proteinnedbrytande enzymer. Bladen har 25 000 körtlar per kvadratcentimeter, och de utsöndrar det enzymrika slem som används för fångsten. 

Tätörten är relativt vanlig i hela Sverige, och växer gärna i fuktig mark som vid myrar. 

Kobratrumpet (Darlingtonia Californica)

Man förstår varför den kallas för kobratrumpet när man tittar på den. Kobratrumpet är en väldigt ovanlig växt som lever i Kalifornien och kan bli ganska stor. Med hjälp av nektar lockar den insekterna att ta sig in i ”hakan” på den och väl där inne är det i stort sett omöjligt för dem att förstå hur de ska ta sig ut.

Lite historia och kuriosa

Det berättas att ett par unga botanister fann de här växterna ha ovanliga egenskaper och detta ville de diskutera med läraren, Carl von Linné. Han blev rasande och menade att de hädade Gud när de påstod detta onaturliga, att växter åt djur. Av respekt för den store läraren avslutades forskningen. Inte förrän i mitten av 1800-talet togs den upp igen och en av föregångarna då var Charles Darwin. 

Facebook Comments

Nordic Home Talk
Compare items
  • Total (0)
Compare
0