Trodde du att chattförkortningar var det enda som förändrat sättet folk kommunicerar på? Svenskans 800-åriga historia kryllar av fransk hovglamour, stenhuggande vikingar och tyska köpmän som tidigt satte färg på orden man använder dagligen. Följ med på en fascinerande resa från urtidens babbel till dagens ”vgd” – vad mer i språket döljer oväntade hemligheter?
Språket som aldrig står stilla
Språkforskaren och professorn Tore Janson tyckte skolan var rätt tråkig, ända fram tills han upptäckte latinet på gymnasiet. Den gnistan ledde till ett livslångt intresse för hur språk hänger ihop med samhällets utveckling. Efter att ha studerat både latin och det afrikanska språket setswana i Botswana, landade intresset till slut på hemmaplan. Vid 90 års ålder släppte Janson en bok om det svenska språkets 800-åriga roll och historia. Boken tar läsaren på en hisnande färd som bevisar en viktig poäng: språket slutar aldrig att utvecklas. Från indoeuropeiska invandrare och fransk hovglamour till moderna förkortningar har alla möjliga influenser lämnat spår i det svenska språket.
Läsning var viktigt långt före skolan
Man skulle kunna tro att läskunnighet är ett modernt påfund, men så är inte fallet. Även en så kunnig professor som Janson blev överraskad av hur tidigt gemene man faktiskt lärde sig läsa. Redan på 1600-talet, långt innan den allmänna skolan infördes, ansåg kyrkan att alla kristna skulle kunna läsa. Det föll helt enkelt på husbondens lott att se till att allt folk på gården hade koll på bokstäverna och skrifterna.
Bokstaven u gör språket unikt
Svenskan har varit ett starkt och stabilt språk ända sedan Gustav Vasas tid. Mycket tack vare en stat som medvetet satsat stenhårt på att bevara och stärka det. Även om engelskan tar allt mer plats och skapar en mer tvåspråkig vardag, finns det ingen risk att svenskan dör ut under de närmaste hundra åren. Visste du dessutom att det finns något helt unikt med just svenskan? Ljudet för bokstaven u finns faktiskt bara i svenska och norska. Många andra språk använder själva bokstaven, men det där speciella u-ljudet är något alldeles eget.
Från stenhuggande till snabba chattar
För tolv tusen år sedan talades en mängd olika språk i det område som idag är Sverige. Runt 2800 före Kristus slogs dessa ut av indoeuropeiskan som invandrare söderifrån förde med sig. På 500-talet lutade språket mycket åt gotiska, något som den berömda Silverbibeln bär tydliga spår av. Hoppar man sedan fram till 1000-talet var det runstenar som gällde i Mälardalen, där varje runa motsvarade en specifik bokstav. Det dröjde till 1100-talet innan det började skrivas mer flitigt igen, men då var det munkar som stod för fjäderpennorna och latinet var språket som dikterade villkoren.
När svenskan blev svensk
Det var först på 1200-talet, i form av Västgötalagen, som språket började likna något som känns bekant idag. Där skilde man bland annat på straffen beroende på om den drabbade var västgöte, smålänning eller svea. På 1300-talet tog det fart ordentligt när Sverige blev ett samlat rike och svenskan ett officiellt språk för lagar och andra texter. Det var också under denna period som bokstäverna ä och ö föddes, när smarta skribenter började sätta e och o ovanpå andra bokstäver för att förenkla skrivandet. Skriven svenska fick sedan sin riktiga gemensamma standard år 1526 i samband med att Nya testamentet översattes. Det var då bokstaven å uppfanns och ordet ”och” fick sin fasta stavning, istället för varianter som ok eller ock.
Tyskan och franskan sätter sina spår
Svenskan har alltid varit extremt bra på att låna in användbara ord. Under Hansatidens 1400-tal arbetade mängder av tyska köpmän i landet. Lågtyskan och svenskan var så lika varandra att man lätt kunde förstå varandra helt utan tolk. Det resulterade i många smidiga lånord inom handel och förvaltning, till exempel ord som betala, myndig och fullmäktige. Under 1700-talet skiftade vinden och franskan blev det eleganta språket som gällde vid hovet. Då fylldes den svenska vokabulären på med glittrande lånord som elegant, modern och populär.
Teknikens underbara värld förändrar språket
Under 1800-talet och framåt blev språket ett allt viktigare klister för den svenska nationen, inte minst genom folkskolans intåg 1842. Den kände kemisten Berzelius spred dessutom det svenska språket internationellt med sina hyllade böcker. När 1900-talet rullade in flyttade folk från byarna till städer och nya industriorter, tidningar trycktes i rasande fart och kvällspressen började använda ett snabbare, mer slagkraftigt språk. Efter andra världskriget tog sedan engelskan över tyskans roll som det allra viktigaste främmande språket. Idag styrs språkutvecklingen mycket av internet, smarta telefoner och sociala medier. Man småpratar i skrift som aldrig förr, förkortar television till teve, och byter ut ”vad gör du” mot tre snabba bokstäver: vgd.
