När sommaren äntligen står i full blomning samlas människor över hela landet för att fira en av årets allra mest älskade högtider. Det bjuds på dans, sång och ett långbord fyllt med läckerheter. Men varför hoppar vuxna människor egentligen runt som små grodor runt en lövad stång? Och stämmer det att stången är en uråldrig fallossymbol? Det finns många spännande myter och historier bakom midsommarfirandet som är väl värda att utforska för att förstå vad som egentligen firas.
Från kyrklig högtid till modern fest
Ursprungligen var midsommardagen en kyrklig högtid som tillägnades Johannes Döparen, vars kalenderdag infaller den 24 juni. Denna koppling är fortfarande tydlig i både Danmark och Norge där dagen kallas för S:t Hans dag. Firandet kom sannolikt från Tyskland i samband med kristnandet. I Sverige har dock den religiösa innebörden sedan länge bleknat bort och försvunnit. Istället har midsommar blivit ett sätt att fira övergången mellan vår och sommar, och ett välkomnande av de efterlängtade sommarledigheterna.
Midsommarstångens sanna ursprung
Midsommarstången, eller majstången som den ofta kallades fram till slutet av 1900-talet, dök upp under medeltiden. Ordet maja betyder att löva eller pryda med grönska och syftade till hoppet om en god skörd. En envis och populär myt är att midsommarstången skulle vara en fallossymbol. Detta är dock ett rent modernt påhitt helt utan forskningsmässiga belägg. I äldre tider bestod stången oftast bara av en lövad påle, och det klassiska korset med kransar blev inte vanligt förrän på 1800-talet hos de lite mer välbärgade stånden på lantgodsen.
Historien bakom små grodorna och klassiska nidvisor
Att dansa runt stången är ett relativt modernt inslag som tog ordentlig fart på 1920-talet när sångböcker med melodier för högtider började ges ut. Den allra mest kända leken, ”Små grodorna”, har faktiskt ett riktigt oväntat ursprung. Melodin är från början en fransk ramsa, som brittiska soldater sedan gjorde om till en nidvisa för att håna sina franska fiender under Napoleonkrigen. Senare hamnade melodin i den svenska myllan och förvandlades till en lekfull dans där deltagarna byter skepnad och låtsas vara grodor.
Klassisk midsommarmat som inte är så gammal
Ett klassiskt midsommarbord är idag närmast otänkbart utan färskpotatis, jordgubbar och inlagd sill. Men faktum är att både potatis och jordgubbar är ganska sena tillskott som började dyka upp på de flesta bord först under 1900-talets mitt. I det äldre bondesamhället ansågs det vara ett enormt slöseri att äta potatisen innan den vuxit klart, och jordgubbar fanns det helt enkelt inte marginaler för att odla. Sillen har dock en betydligt längre historia som vardagsmat längs kusterna, även om den söta inlagda varianten med socker i ättikslag också är ett relativt modernt påfund.
Blommor under kudden och magiska nätter
Förr i tiden förknippades midsommarnatten starkt med magiska krafter. Det myllrade av olika kreativa sätt att använda nattens magi för att sia om framtiden. Ofta handlade det om högst vardagliga men för tiden livsviktiga frågor som hälsa, hur skörden skulle bli eller vem man skulle komma att gifta sig med. Att plocka sju sorters blommor under tystnad och lägga dem under kudden är en vacker och romantisk tradition som lever kvar än idag, som ett fint minne av en tid då naturens magi kändes högst levande och närvarande.
