Midsommarfirande förr och nu

I Sverige sägs midsommaraftonen vara årets näst viktigaste fest efter jul. Firandet, där vi blandar kristna traditioner med gammal folktro, har gamla rötter. Årets längsta dagar och kortaste nätter passar perfekt för fest och magi.

Kristet eller hedniskt ursprung?

Den kristna kyrkan började på 300-talet fira den helige Johannes Döparens dag den 24 juni. Johannes föddes enligt Lukasevangeliet sex månader före Jesus och firas därför sex månader före jul. Högtiden spreds från medelhavsvärlden till andra delar av Europa med kristendomens spridning. 

Det är okänt om midsommarfirande förekom under förkristen tid, varför alla förkristna kopplingar är spekulativa. Firandet, som vuxit fram i bondesamhället, kan förmodligen ändå kopplas till fruktbarhetsriter och firandet av sommarsolståndet med en förhoppning om en bra sommar med goda skördar.

Midsommar som högtid som vi känner till den i dagens Sverige är en ganska modern företeelse som har vuxit fram under 1900-talet.

På flera språk kallas helgen för Johannesdagen eller Sankt Hans, men på svenska med flera andra språk kallas den alltjämt midsommar.

Städerna blir nästan öde

Vi nordbor vill gärna njuta av uteliv och natur under den korta sommaren, och midsommar firar alla som kan på landet, med familj och vänner. Sommarhus, ängar, klippor vid hav och sjöar bildar den perfekta omgivningen för midsommarfesten. Även i städer söker sig många till parker och naturområden.

Barnen lär sig knyta blomsterkransar

Att ha en blomsterkrans i håret är vanligt under midsommarfirandet. Man kan binda den med björkris eller ståltråd som bas och sedan dekorera med blad och blommor.

Finns det något barn som inte kan knyta en krans än lär hen få lära sig nu. Vi vill verkligen vara ett med naturen denna dag!

Midsommarmaten följer traditionen

Kokt färskpotatis med dill och matjessill med gräddfil och gräslök är given midsommarmat. Hemkryddad nubbe åker ner innan och under måltiden, i sällskap av en snapsvisa. Helan går, När gäddorna går och Tänk om jag hade lilla nubben är kanske de mest kända av alla snapsvisor på midsommar.

Eftersom man gärna tillbringar midsommaraftonen ute är grillning en naturlig sysselsättning inför middagen. Ambitionen är oftast att alla måltider avnjuts ute, om bara vädret tillåter.

Vill du testa något nytt kan du få ett recept på en gudomligt god matjesilltårta här.

Majstång från Tyskland 

I Sverige är midsommarfirandets främsta symbol midsommarstången – en lövad och blomprydd stång eller påle, antingen i form av ett kors med kransar hängande från tvärslån eller en eller flera större kransar som hänger i band och omsluter pålen. Utseendet varierar både lokalt och regionalt.

Midsommarstången kom troligen till Sverige från Tyskland på medeltiden. Den kallas även majstång, av vissa ansett stamma från det åldriga ordet maja som betyder ”smycka med löv”. Det finns en utbredd uppfattning om att majstången är en uråldrig fallossymbol men det finns inget vetenskapligt belägg för påståendet.

Grodorna från 1800-talets britter

Man bildar ringar och dansar kring stången, medan man sjunger lekvisor. Den vanligaste, Små grodorna, dök upp i en sångbok första gången på 1920-talet. Visste du att själva melodin går tillbaka till en fransk sång, som under napoleonkrigen vid 1800-talets början användes av brittiska soldater som en nidvisa om fransmännen?

Midsommarnattens magi

Enligt gammal folktro antogs de övernaturliga väsendena vara särskilt aktiva under den ljusa midsommarnatten. Det gällde att vara försiktig men den som ville kunde också få del av midsommarnattens magi.

Växtligheten tillskrevs magiska krafter. Därför var det lämpligt att samla läkande växter och spå in i framtiden.

Ett sätt att sia om framtiden som fortfarande lever kvar är att samla in 7 sorters blommor under tystnad och lägga dem under huvudkudden på midsommarnatten. I drömmen sägs man då få veta vem man ska gifta sig med.

Att rulla sig naken i midsommardaggen eller att gå barfota i den ansågs vara stärkande för hälsan, liksom att spara sin blomkrans för att lägga i julbadet. Noteras kan att i gamla bondesamhället, som folktron för det mesta kommer ifrån, badade man bara en gång om året, just på julafton.

Midsommarfirandet i de nordiska grannländerna

I Finland, Norge och Danmark lever traditionen med midsommareld kvar istället för stångresning. I Finland har elden ett eget ord, kokko, och den tänds gärna på en strand eller på en flotte som får glida ut på sjön. Själva midsommar heter juhannus.

I finska midsommarfirandet har midsommarbastun en viktig plats, och man dekorerar både bastun och husets entrédörr med björkris. Traditionellt firar man på landet, och precis som i Sverige är det vanligt att bjuda vänner till sitt midsommarfirande eller att delta i kollektivt firande ordnat av en hembygdsförening eller liknande.

I Danmark och Norge firar man  ”Sankt Hans Aften”, Johannes Döparens afton, genom att tända bål, leka lekar och i Danmark bränna pappershäxor. Firandet brukar börja med ett tal och sedan tänder man brasan. Om det regnar och det därför inte är möjligt att tända elden säger den gamla folktron: ”Färre hasselnötter kommer växa”

Sankt Hans Aften infaller alltid den 23 juni – dagen innan Johannes Döparens dag – oavsett vilken veckodag det är.

Midsommaren 2020

I år samlas vi i små grupper eller inom familjen, så firandet blir kanske lite annorlunda. Många av midsommarens traditioner kan ändå utföras i mindre grupp och med avstånd mellan personerna, och den goda maten med snapsvisorna ska vi ha!

De gemensamma lekarna kan ni kanske i år ersätta med ett litet frågesport om midsommarkunskap som du just lärt dig här!

En humoristisk video om hur svenskt midsommarfirande kan förklaras för en icke invigd:

Läsvärda artiklar

      Nordic Home Talk
      Logo
      Compare items
      • Total (0)
      Compare
      0